Category Archives: Litteraturen

mini jerka

Helgens jerka låter enkel i teorin (tipsa om böcker som är ca. eller under 100 sidor lång). I praktiken var det betydligt svårare. När jag väl har lyckats dra fram en bunt med ”tunnisar” visar det sig att bara en av dem faktiskt uppfyller kraven. Mitt officiella svar @ v.22 blir alltså:

Den döda älskarinnan, en samling noveller av Théophile Gautier, utgiven av ellerströms. I min personliga åsikt, en av de bästa författarna i den gotiska genren. Personligen tycker jag att Den dubble riddaren är bäst, även om titel-novellen är hans mest kända.

003

Inofficiellt skulle jag vilja lägga till två böcker som nästan uppfyller kraven (de är längre än 100, kortare än 200).

Illa far landet, skriven av Tony Judt, visserligen tycker en del att den kan vara lite trög, men åh vad jag gillade denna. Handlar om vår ekonomiska samtid, och hur vänsterpolitiker har misslyckats med att vara vänster.

The Fantastic, av Tzvetan Todorov, är ju en litteratur-vetenskaplig bok, så om du är ute efter underhållning är detta fel val. Ett måste om du är intresserad av fantastik litteratur, vare sig det är Poe eller Nerval.

sommarläsning

Denna sommarenkät snurrar runt i bbm just nu och jag är inte bättre än att jag hakar på.

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?
An Untamed State – Roxane Gray
Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett IKEA-skåp – Romain Puértolas
Det handlar om dig – Sandra Beijer
Jag heter inte Miriam – Majgull Axelsson
Striderna i öknen – José Emilio Pacheco

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att ta tag i?
Av tradition brukar jag ju hat-läsa Murakamis böcker, så det kanske blir hans nya om jag får tid över.

3. Var är bästa stället att läsa i sommar?
Utomhus, fast i skuggan.

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer att läsa någonstans?
 Utomhus, fast i skuggan (såvitt det inte regnar vill säga)

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?
Tror att An Untamed State kommer vara skitbra, men ser mest fram emot Miriam

6. Vilken bok borde ALLA läsa i sommar?
 Tänker vara sådär snuskigt astråkig och svara Capital in the Twenty-First Century av Piketty Thomas. Eller varför inte läsa denna wikipedia sida samt alla underkategorier

7. Strand eller hängmatta?
 Strand, så länge det är sten eller gräs strand (hatar fan sandstränder)

8. Deckare eller roman?
 Roman!!!

9. Favoritgenre?
Facklitteratur & diskbänksrealism

Det behövs kanske brännas ett par bibliotek då och då

Sjukt provocerande titel kommandes från en bokfantast jag vet, men mitt intresse för text och böcker till trots är jag även en känslolös, osentimental människa och nu har jag gått och tänkt på e-böcker ett tag och kommit på att det här med att arkivera ‘all världens tillgängliga litteratur digitalt’ som Google ägnar sig åt inte är så djävla bra ändå. Jag läser om arkiven under Humlegården och hur några forskare ynkar sig övar att de kan ju förgöras, av eld, av krig, av sabotage etc. och jag kan bara tänka: Jaha?

Så vaddå? Jag tycker att vi människor generellt värderar gamla saker och gammal information för högt. Jag vet att det finns många som tycker det är en hemsk sak att säga, men ärligt talat jag bryr mig inte. Människor som tänker på krig och oroar sig för sina böcker är fan skamliga, jag skiter i VAD för bok det är. Men det är inte riktigt den poängen jag vill ha fram i just detta inlägg utan snarare: Ibland måste saker bort för att göra plats för nytt.

Ibland kommenterar forskare eller vanliga människor biblioteket i Alexandria, samt andra förgjorda bibliotek med ‘undrar hur mycket kunskap som gick förlorad’ eller ‘hade vi kommit längre om så många böcker inte bränts genom tiderna’. Nu när vi har ställt oss dessa frågor i x antal år skulle jag vilja att vi tar en sekund och ser det från andra hållet: ‘Hur mycket kunskap hade vi gått miste om ifall biblioteket hade stått kvar?’

Hur mycket av dagens vetenskap hade existerat om alla gamla källor fanns, hur många skulle brytt sig om att skriva nytt, forska nytt om det redan fanns hundratals böcker som gjorts? Jag är starkt emot tanken att allt måste sparas. Varför det? Böcker är bara papper med text på. Om de brinner upp så vaddå? Låt någon annan skriva nytt istället för att ynka.

Sedan har vi ett annat problem; Om allting sparas förstår ni hur mycket information som kommer finnas? Hur ska en människa relatera till ett digitalt bibliotek med 750 miljoner böcker? Hur stor mening kommer det kännas att skriva en bok om den kommer hamna där? Information måste försvinna, vi kan inte bara skapa databaser där vi bygger och bygger och bygger. Gammalt skit måste bort. Arkiv måste brinna ner. Data-servrar måste krasha. Det kommer inte hålla i längden att sitta på information från flera århundraden tillbaka.

Var inte så sentimentala.

Last Chance To See

Denna bok av Douglas Adams är ur tiden, det går inte att förneka. När jag läser den har den sista Yangtze floddelfinen dött. Det går inte jättebra för de andra djuren Adams skriver om heller, särskilt den vita noshörningen verkar vara illa ute. Boken i sig behövs inte längre, det finns nyare informationskällor på ämnet och dessutom tycker jag inte Adams språk passar sig till en reportage/fackbok.





Ett par skönlitterära verk

The Handmaid’s Tale av Margaret Atwood
Samtidigt som jag läste denna läste jag också en bok om den växande fascismen i Förenta Staterna och det är inget jag rekommenderar om du inte vill skrämma skiten ur dig själv. Fascisterna håller nämligen bokstavligen på att bygga sina egna privatarméer och vissa saker ur fascismens retorik går att finna i Atwoods bok, och det är så djävla läskigt. Oavsett vad så tycker jag att detta är en fantastisk bok. Jag kan inte låta bli att läsa den och dra paralleller till hur män idag säger till kvinnor hur de ska klä sig och vad som är ”accepterat beteende”. Slutet av denna bok är numera en av mina favoritslut på jorden och jag kan inte sluta tänka på det. Hur denna berättelse är läskig när vi för den berättad ur Offreds perspektiv och sedan när en läser ”föreläsningen” på slutet så låter det visserligen fördjävligt men inte alls lika farligt och en stor portion löjligare än tidigare. Och det fick mig att tänka på att hur vidrigt det än känns att läsa vittnesskilldringar eller se bilder från krig så kommer det alltid vara tusen gånger vidrigare att faktiskt vara där och uppleva det och att vi baske mig inte vet ett skit här uppe i norr.

Ett Öga Rött av Jonas Hassen Khemiri
Det var så länge sedan jag läste denna första gången men den var baske mig bättre vid en omläsning (kan eventuellt bero på att jag var typ 11 bast första gången). Blir så jäkla deppig av den här boken. Livet är svart, ge upp redan nu osv. Iofsig är jag sjukt deppig rent allmänt så problemet kanske är jag och inte boken. Jag får så mycket känslor för karaktärer i skönlitteratur bara.

Liftarens Guide till Galaxen av Douglas Adams
Det är kul att driva med mänskligheten men jag är glad att denna är uppdelad på flera böcker så att en får ta långa pauser emellan varje. Liftaren är inte riktigt lika jobbig som vissa andra av Adams böcker (jag tittar på dig Dirk Gently) men jag tycker ändå att det blir lite mycket efter ett tag. Alltså jag fattar ju vad det är som ska vara roligt, det är bara det att jag inte är så imponerad.

Hungerspelen av Suzanne Collins
Jag måste tyvärr säga att denna inte levde upp till hypen för min del. Tycker inte alls den var särskilt spännande (slutet är ju så jäkla förutsägbart att spänningen försvinner på typ sidan 50) eller intressant. Å andra sidan är jag inte den målgrupp boken riktar sig till och jag kan eventuellt se hur jag kanske hade gillat den när jag var ca. 11 år. Jag ska försöka ge mig på del 2 någon gång under sommaren då jag har hört att boken blir mer politisk då men ja, det här är ingen litteratur jag kommer prioritera.

Extremely Loud & Incredibly Close av Jonathan Safran Foer
Jag har gillat Foer ända sedan jag såg en intervju med honom på Kobra och jag har tidigare läst Everything is Illuminated flera gånger (för jag älskar fan den boken till döds). Trots det har det tagit ett tag för mig att komma till skott och läsa denna som typ alltid anses vara hans bästa bok. Jag håller inte med om att det är den bästa, för jag gillar fortfarande EiI mer men jag kan se varför så många älskar denna bok. Det är smart att låta excentriska karaktärer vara barn för barn får liksom vara excentriska utan att det blir sjukt störigt. EL&IC är lättläst på ett bekvämt sätt men utan att den känns slarvig eller ”ful” (om någon förstår?). Jag gillar plotten, främst för att jag är en sadistisk djävel som älskar besvikelser och emotionellt förfall.

Om rasism, new age, veganer, nazister, jämlikhet & liberaler

Världens Lyckligaste Folk av Lena Sundström
En mycket intressant bok som dels handlar om den politiska utvecklingen i Danmark, med Danskt Folkeparti och ökande rasism (en trend som Sverige för övrigt tar efter med stor entusiasm), och dels om hur det är att emigrera till ett annat land och hur svårt det faktiskt är att adaptera en annan kultur (och då är ändå marsvinet i fallet ifrån Sverige). Det senare tycker jag är det bästa med denna boken då det är något en inte tänker på så ofta. Det är inte så jäkla lätt att anpassa sig till en helt ny kultur bara så där, till skillnad till hur vissa rasister får det att låta som.

What the Bleep Do We Know!? av William Arntz, Betsy Chasse & Mark Vicente
Jag fattar fan ingenting av den här boken och det kanske är lika bra det för alltså, jag är ingen vetenskapsman, jag kan i princip ingenting om kvantfysik, men jag har lyckligtvis tillräckligt med vett i skallen för att inte ta denna bok 100% seriöst. Visst liksom, jag gillar också tanken på att resa i tiden, parallella universum och förvandla mina fienden till vattenlösliga amöbor men, jag är alltid öppen för förslag på hur dessa skulle kunna fungera i praktiken. Det är bara det att jag inte riktigt köper just denna teori.

Veganerna, en bok om dom som stör av Magnus Linton
Lintons bok om veganrörelsen skrevs för 13 år sedan så den är ur tiden (jag var liksom 7 bast när den skrevs, omg), men vissa delar lyckas ändå vara lite intressanta. Mest blev jag bara övertygad om att jag måste läsa Peter Singers böcker inom en snar framtid.

Skrivbordskrigarna av Lisa Bjurwald
Jag skulle förmodligen ha skrivit om denna innan jag lämnade tillbaka den. Hur som helst handlar den om fascism och nazism (+ såklart rasism och sexism), nu i uppgraderad internetuniform. Alla som använder internet i någon mån har väl redan sett hur detta sprids och vinner ny mark i cybern. Tyvärr tycker jag att denna bok känns lite.. oengagerat skriven? Och jag förstår inte riktigt poängen. Bjurwald vill förstås att vi ska ta upp striden mot dessa ”krigare”, själv har jag ju alltid, både på bloggen och Tumblr, blockerat alla elaka. Jag väntar med spänning på den dagen myndigheterna bestämmer sig för att ta tag i saken.
Jag tycker det är jättebra om Bjurwald vill kontakta nazister på Stormfront och diskutera med dem, själv har jag varken tiden, lusten eller nerverna för att kunna göra något dylikt.

Jämlikhetsanden av Kate Pickett & Richard G. Wilkinson
Jag är ju redan övertygad om att jämställdhet skulle gynna samhället i stort så jag kanske inte är vad denna bok riktar sig till. En sak som jag dock fann ganska störigt efter ett tag är att det finns många diagram i denna bok som är väldigt vaga. De går inte in och förklarar vad som menas med ”hög lycka” eller ”låg lycka”. Överlag är det ganska tung läsning som jag personligen tycker blir trist efter ett tag.

Frihet & Fruktan av Isobel Hadley-Kamptz
En ganska intetsägande bok som inte intresserar mig särskilt. Kamptz är för långt ifrån min egna politiska läggning för att jag ska kunna identifiera mig med hennes texter, men samtidigt är hon inte tillräckligt långt borta för att jag ska bli upprörd. Kanske kan den vara intressantare för människor som är liberaler?

Om slaveri, dödsångest, satanism, nazism, nordkorea & ingenting

Så ni slipper få er bl bombad med inlägg samkör jag lite, jag har ändå rätt lite att säga om de flesta, heh.

Slaveri del 1 av Dick Harrisson
Det kan hända att jag skumläste stora delar av denna. Det blev för tungt och akademiskt och pja, jag höll inte intresset uppe (känner mig fan som en hemsk människa när jag säger så för shit, det är fan en bok om slaveri). Jag skulle dock gärna få tag på de andra 2 delarna och ha dem som små uppslagsverk över slaveriet.

Frostmåne av Jeanette Bencze
En tunn och dyr bok som utger sig för att handla om dödsångest och spiritualitet men som egentligen är ganska meningslös. Författaren är även bloggare och jag kan inte låta bli att tycka att den skulle publicerats i just bloggformat istället. Den har ingen vidare struktur och ser lite ut som någons privata anteckningsbok som publicerats rakt av. Jag brukar inte vara överdrivet petig med stavfel men när jag betalat 200:- för 70 sidor då tycker jag tusan att boken ska vara rättstavad.

Lucifer Rising av Gavin Baddeley
Detta är en bok som typ berättar om satanismens historia. Vissa delar är väldigt tråkiga (vissa intervjuer med totalt ointressanta personer) medans andra är mycket intressanta (särskilt biten om Red Light District). På sätt och vis gillar jag Baddeleys framfusiga sätt men samtidigt blir det ganska mycket sparkar mot abrahamister efter ett tag. Med tanke på att även satanismen genomsyras av sexism och rasism tycker jag inte det finns någon anledning att sätta sig på några höga hästar.

Europas Skam av Lisa Bjurwald
Denna bok, och jag säger detta genuint, bör ni alla läsa. Den berör vad som egentligen pågår i Europa just nu. Hur nynazismen växer sig starkare och hur vi fortfarande bara viftar undan det med ”nej, men vi har kommit längre än sååå”. Mycket skrämmande läsning om tex. förföljelsen av romer i Tjeckien och Jobbik i Ungern. Det mesta i den här boken tar upp saker som jag aldrig hört talas om innan och det gör mig så jäkla arg. Världen är mörkare än en tror och det kommer bara bli värre så länge vi blundar inför det.

Alla Monster Måste Dö av Magnus Bärtås & Fredrik Ekman
Nordkorea är spännande men också väldigt svårt. Det är svårt att skriva böcker om ett land där du inte har journalistisk frihet. Jag tycker det är viktigt att lyssna på människor som har lämnat landet och själva kan ge sina berättelser. Jag är däremot inte förtjust i att två europeiska män åker dit och tex. kommenterar medborgarnas ansiktsuttryck och därav drar slutsatsen att de är så, så olyckliga. Herregud, håll er till de avhoppade nordkoreanernas egna berättelser.
För det andra, falska minnen och mytbildningar kan inte användas som argument för att ett folk skulle vara hjärntvättade. Det finns ingen journalistisk frihet eller fri media i Nordkorea och jag tycker det är viktigt att kommentera det, men, att använda mytbildningar som argument för hur långt gången denna skulle vara är löjligt. Det finns även falska minnen och mytbildningar i pja… Stockholm till exempel. Kan ni tänka er va?
Och hey, Nordkoreaner är människor med egna röster. Från och med nu ska jag hålla mig till böcker de faktiskt själva har skrivit om saken. Det finns trots allt en hel del avhoppare som skriver om sitt ex-hemland.

Kändisfabriken av Thomas Johansson
Avslutar med denna bok för den slank bokstavligen igenom som ingenting. Alla ord rann iväg och inte ett enda av dem tog vägen förbi min hjärna. Vad kan en i så fall säga om denna bok? Att den är fantastiskt intetsägande, detta trots att ämnet borde intressera mig (ie. kändiskult, narcissism osv.)

Delmål 1

Jag har en att läsa-lista som är groteskt långt så mitt nya läsmål är att försöka ta mig igenom den, åtminstone en liten bit. Mål 1 ser ut såhär:

le books

Before They Are Hanged, Best Served Cold samt The Heroes av Joe Abercrombie
En samlad utgåva av H C Andersens sagor
Last Chance to See + Hitchhiker av Douglas Adams
Watership Down av Richard Adams
The Handmaid’s Tale av Margaret Atwood
The Divine Comedy av Dante Alighieri
A Shadow in Summer av Daniel Abraham

Helst skulle jag se att jag hinner med hela bunten nu i April, det är nog lite överdrivet men nu ska vi inte förstöra humöret, en ska tro på sig själv osv.

Mars åh Mars

Mars månad har inte varit så där jätteunderbar precis. Jag fick inte mindre än tre kallelser till Karolinska och eh, jag är inte så bra på att deala med sådant. Jag föredrar att lägga mig under täcket och låtsas att jag inte existerar. Så det blev inte så jättemycket läsning.

Böcker lästa: 5
Varav på engelska: 1
Och icke fiktion: eh 5
Sidor lästa: 1229

Ok, det kanske inte var så döilla ändå, jag hoppas trots det att April blir bättre (vilket det förmodligen blir pågrundav sol, vårblommor etc.

Att Äta Ett Djur

Äta-djurDet var ett tag sedan jag läste Foers Äta Djur men jag har inte riktigt orkat skriva om det förrän nu. På sätt och vis känns det lite onödigt av mig att läsa böcker av det här slaget. Jag är ju redan vegetarian, dock ej vegan. Och i ärlighetens namn nu; hur många av oss vet inte redan att djurfabriker suger? Jag har svårt att tro på att någon skulle läsa Äta Djur och slås av häpnad. Alla vet att det är skit, men de flesta äter kött ändå. Det är egentligen där det intressanta ligger. Varför? Varför konsumerar jag mjölk när det finns sojamjölk (okej, jag vet varför, det är för att jag arbetat på en mjölkfarm i miniformat och lever i en illusion av att alla andra mjölkfarmar är lika nice). Om jag har höns jag ibland tar ägg ifrån, är jag en ond människa då? Jag har bin som jag tagit honung ifrån en gång, är det taskigt? Eller är det byteskultur med djur? På sätt och vis känns det liksom som en schysst deal att jag tar hand om detta bisamhälle när det enda jag tar ut av det är en yttepytteliten procent av den honung de skapar (vet ni hur mycket honung ett bisamhälle producerar? Ledtråd: sjukt mycket). Vart ska jag dra min gräns? Jag kan sluta dricka mjölk. Jag kan inte sluta döda myggor.

Och hur mycket dör via de vegetabilier jag äter? Hur många djur och människor kom till skada för att sätta kidneybönor på mitt bord? Jag försöker att odla mina egna bönor, men då måste jag också vara beredd att jaga iväg en älg med en kratta i högsta hugg (något jag fick helt löjligt stark kritik för på ett forum förra sommaren), för annars måste jag ju ändå köpa bönor. Och hur många ”skadedjur” blev inte förgiftade, fångade i fällor eller skjutna för att hålla de fälten fria?

Det här är ingen vidare bra recension så jag får väga upp det lite; Äta Djur är en bra bok. Den funkar för alla veganer, oavsett om du är det för djurens skull, miljöns skull, din hälsas skull eller alla tre. Jag skulle dock vilja påstå att den särskilt passar för icke-veganer samt eventuella människor som faktiskt inte har en aning om hur djurfabriker ser ut.